"Same procedure as last year..."

8 arbetsdagar kvar. 12 dagar i Sverige. Inte för att jag räknar.

Mer för att väcka den här känslan som infinner sig när kroppen börjar ställa in sig på att gå ifrån något gammalt till att möta någonting nytt. Just nu retar jag den känslonerven lite med att studera mitt område där jag ska hushålla i dryga sju nästkommande månader. Om ni är intresserade av att kolla in stället så kan ni göra det här via vår egna hemsida och bokningssajt: http://www.golfispanien.se/spanien

 

Det är fascinerande vad kroppen minns!  Samma visa. Samma pirr. Samma rus. Samma samvete. Samma avsked. Jag kan enkelt återkalla alla sorters känslor jag har känt under 7 år som jag ensam har rest världen över. Och just nu går jag in i "det börjar dra ihop sig"-fasen. Tankarna börjar snurra - vad kan jag vänta mig, hur kommer det att bli, är bilden jag målat upp tillförlitlig osv. Men det är lika spännande att gå till mötes, varje gång. It's a part of the package så att säga. Enda skillnaden jag upplever är att den där mentala ryggsäcken har blivit ganska väl grundad vid det här laget. Jag behöver inte längre packa med de viktigaste prylarna utan de ligger nu i tryggt förvar nere i botten. Nu handlar det bara om att få med sig de här bra-att-ha sakerna. De översta lagren. Alltid finns det någonting man kan råka glömma!

 

Fortsätter mina sista arbetsdagar i samma takt kombinerat med att rensa ut allt gammalt och använt, sälja cykeln, säga upp abonnemang och flytta kartonger från Sandviken till källarförrådet i Söderhamn.

Längtar efter lite jamón iberico y cervezas nu. Andalusien ser ut att bli en fin hemtrakt!