Åka tillbaka: Lämna hemma eller starta något nytt?

Vilket perspektiv väljer man? Vem stannar upp och funderar? Jag gör det. Och då hamnar jag här.

Läser anteckningar ur mitt utbildningsmaterial och påminner mig litegrann. "Agera utan att varken värdera eller reagera". Prova någon gång ska ni få se hur svårt det kan vara.

 

Jag testar. Accepterar att livet är som det är och väljer den synvinkel som jag tror kan gynna mig i det långa loppet. Dricker en ingefärsjuice och lyssnar på alldeles för hög loungemusik på Arlandas terminal. Tänker att "såhär är det nog ändå som det ska vara" så jag sitter kvar. Jag tycker om det udda och konstiga, det som inte riktigt passar in. Det är ganska skönt. Nej just det ja, inte värdera var det...

 

Det är svårt att blogga idag. Det är svårt att finna ord kanske, eller så är jag bara väldigt trött. Åker nu strax mot mitt andra hem, det som är lite varmare när man sticker ut näsan genom balkongdörren och det som har palmer istället för äppelträd på baksidan. Annars är det väl ganska likt varandra ändå. Det är bara en värld. Man får inte göra det så stort. Det är bättre att inte värdera så mycket - ett hem är ett hem var man än befinner sig i världen. Och tacksam är jag för det. Inget förändras egentligen, samtidigt som vi aldrig kan hålla fast vid något ögonblick. Jag försöker hitta njutning i nuet och det har de senaste veckorna inneburit "highs" av allt! Av hälsingenaturen, av adventsmys, av julpyssel, av familjekärlek och faktiskt av de kolsvarta eftermiddagarna. Det resulterar nog i ett "low" nu. "Low" att inte kunna hålla fast vid det. Men det kan ingen. Och så var det med det.

 

Nu är det nytt fokus framåt igen. Till nya arbetsuppgifter, till nya ansvar och till nya planer. Jag kan inte berätta än vad det är som kommer att hända- men jag tror det kommer vara ett resultat av att jag tror på att allting löser sig. Allt går bara man litar på sin inre känsla. Wihoooo

 

Hejdå Sverige! You were great as always. XX