tisdagmorgon i fortan
Det börjar kännas i kroppen nu att det snart är dags att åka hem till Sverige igen. Jag längtar hem mer än vad jag visar, det går inte att sätta i värde på att få komma tillbaka och strosa runt på stan, ta bilen ut och åka en sväng och bara få vara. Slappna av och inte tänka efter riktigt utan bara flyta med liksom :) Och så längtar jag till snön. Men det finns ingen snö att längta till än, vilket är lite utav en besvikelse... Medans andra jublar så sitter jag och funderar hur en grön jul i Sverige skulle hanteras. Golfrunda på julaftonsmorgonen känns ju bara så konstigt?! Nej, det är inget tvivel om att Daniel och jag är redo att fara hemåt. Fram till dess ska vi njuta av några Thanksgiving dagar och sedan göra en sista ryck innan det äntligen är dags =) Att jag får åka HEM tillsammans med honom och dela den lättnaden och glädjen är helt fantastiskt!