att vinka av: min version

Nu står man här.

Idag är jag den som ska få vinkas av, kliva ombord och lämna allting åt sig själv här hemma. Jag vet vad jag lämnar kvar åt Sverige. Mitt allt. Förutom mina kläder och hokus-pokus-tillskott! Det utgör också en hel del av mig som jag tack och lov får fortsätta nyttja dagligen. 

 

Igen. Jag har ju redan sagt hejdå för en längre period en gång, två gånger! Jag känner mig obekvämt lugn i kroppen. Kanske är det såhär det känns att vara van att åka ifrån sina käraste. 

Nåja.

 

Klockan är snart 00.00 och det är dags att anta första dagen på min nya karriär. Den ni! :)

Dags nu att visualisera lite innanför ögonlocken.

 

Hejdå alla! Hoppas ni följer med mig på resan :)